Åh, men äntligen fredag!

Bröderna bus på nyårsafton! 

Igår kom bästa Lisa & Hilma och sällskapade här på på morgonen medan
Elmer var på dagis en stund och sedan på eftermiddagen fick vi
besök av Amanda och hennes lilla Johan som inte är så liten längre.
Mycket trevlig dag!

I morse körde vi en favorit i repris från igår så Lisa och Hilma var
här och fikade på morgonen, mysigt värre!
I eftermiddag har Noel varit hos mormor medan vi fortsatt vår jakt
på en andrabil och än har vi inte bestämt oss för någon
men det lutar mot en Ford focus halvkombi
eller en golf, vi får se vad det blir tillsist!

Nu ska vi i väg till mamma och Kenneth på middag med
några kära släktingar och i morgon blir det
middag hos Vickan och Lundström!

Bäst att svira om, trevlig helg!

Åter i vardagen!

I morse var det första dagen på förskolan för Noel efter tre veckors lov.
Han var så förväntansfull då hans kompis Elmer ska börja på samma
avdelning och hade sin första inskolningsdag idag.

Annars så har både denna dag och gårdagen varit rätt så misserabla,
i alla fall barnens humör. Vincent fortsätter skrika så fort han inte ser mig
och ramlar och slår sig oräkneliga gånger då han går efter möblerna.
Med bara ett barn var det betydligt mycket lättare att kunna passa
och stå bakom och ta emot för att undvika de värsta fallen.

Noel, han är hyffsat vresig. Ifrågasätter (vilket iofs också kan
vara bra) och sätter sig emot de mesta. Nej, NEJ, NEEEEEEJ.
Jag hoppas verkligen att denna "trotsperiod" nu, efter så gott som
ett och ett halvt år har nått sin kulmen.
Det tar så otroligt på krafterna för alla parter.

Men där emellan finns det massor av gånger man tänker att vad är
det egentligen för begåvade människor som uppfostrat detta
fantastiska, mysiga, omtänksamma, kompetenta barn?
Och sedan finns det stunder då man sliter sitt hår och
tänker precis det motsatta...
Precis som det ska vara med andra ord!

Nog om detta, nu for Johan upp till sina föräldrar för att låna en
av deras bilar en kortis för att vi ska provköra och prova
att få in barnstolar och dylikt då vi funderar på en likadan som
andrabil. För en andrabil behöver vi, frågan är bara vilken?

Lev och må!

Vårens skaljackor från Polarn!

Den svarta är helt klart en favorit men även den turkosa är fin!

Synd att jag redan köpt en marinblå åt Noel. Men Vincent kanske behöver en?
Japp, han behöver nog faktiskt en svart nu när jag tänker efter!


Skidpremiär!

Noel var ute och provade sina skidor och han tyckte det var riktigt roligt om än svårt!


Så var både jul och nyår förbi och ett nytt år har tagit sin början!
Här har både jul och nyår varit underbara dagar med gott sällskap,
god mat och glada barn.

Och snö har det kommit här, med besked.
Jag och Noel var ute och skottade nästan tre timmar igår medan Vincent sov.
Helt galet vad mycket snö, härligt!

Tidigare på dagen tyckte jag däremot inte att det var lika härligt.
Jag hade klätt på barnen för att fara i väg på apoteket för att införskaffa alvedon.
Jag hade sån huvudvärk och alla medikament var på hemmaplan slut.
Sagt och gjort, jag klädde barnen och mig själv och Noel som ville vänta på bron
fick inte upp dörren, "vi har snöa in" var hans kommentar på detta.
Hilarious tänkte jag.

När jag sedan själv öppnade dörren var så inte fallet men för en 3åring kunde
det nog kännas som så. Väl ute med Vincent på ena armen så inser jag att
det har snöat så det är snö upp till knäna. Fine, jag tar sopen som är det enda redskap
som finns i behjälpligt avstånd och börjar sopskotta.

Typ en halvtimme senare har jag tagit mig ut till vägen då jag inser att plogvallen in
till garaget är säkert 3 meter bred. Jag går in och sätter Vincent i matstolen och
försöker få Noel att underhålla sin kära bror, något som han inte alls hade tänkt.
Sedan går jag ut ,med Noel hack i häl, och skottar. Jag skottar och skottar medan
huvudet känns som det ska sprängas och försöker förklara för Noel att
det inte är så bra att klättra i snöhögar med jeans, änfast du har vinterskor på.

Jag hör hur Vincent börjar skrika inne och jag ska skynda mig allt jag kan
och tjoff så kliver jag på en hal fläck och trillar på arslet och när jag tittar
upp stod Noel och asgarvade "Men Mamma, vad gör du?!". Med ett tafatt skratt
säger jag förvånat "Men, oj så halkigt det var här" medan jag egenligen
svär så förbannat långa ramsor inombords över att jag hatar
halkiga skor, jag hatar att skotta, jag hatar snö, jag hatar att ha hus o.s.v.
länge jag bara kommer på något mer som kan vara orsaken till att jag ramlat.
Inte för att det gjorde ont utan mest för att jag inser att försöket
att ta sig på apoteket var helt förgäves.

Det var bara att packa ihop och gå in igen, utan alvedon.

Livet på en pinne alltså!


Näst sista dagen på 2011!

Ja, i morgon är det nyårsafton! Vi skall fira in det nya året med gänget (-Lisa och
fam.) hos Wälivaaras i Ersmark! Det kommer med all säkerhet att bli lika trevligt
som vanligt och vi kör en beprövad metod med knytis, mycket smidigt!
·
·
Enzo (och Cindre) som är så oerhört rädd för raketer har turen att få vara med
svärmor och svärfar som skall fira nyårsafton på en mindre civilicerad plats.
Däremot kommer vi ändå att bojkotta raketerna och skicka i väg eldballonger
istället, precis som tidigare år. Med tanke på att man vet hur rädda ens egna
hundar blir och såklart många fler djur och även barn så känns det bra för
samvetet att åtminstone inte vi bidrar till denna rädsla som så många dras med.

Ta hand om varandra och passa fingrarna i morgon om ni skjuter raketer!
(Vilket jag hoppas att ni inte gör)



God jul från oss!


Noel och Vincent!


Tänk vad man är lyckligt lottad! ♥



Vårnytt från Villervalla!

Såhär ser våren ut hos Villervalla!

Hej på er!

Känns som att det inte finns så mycket nytt att förtälja här.
Vi förbereder för julen. Bakar, städar, hamrar och spikar.
Att Vincent älskar att vara vaken på natten är en än gång bevisat.
I natt kl 5 (ja, för mig är det natt om nu någon skulle vilja hävda
något annat) satt han med ett stort jävla hånflin och hade bara sovit
1 timma på hela natten. Han somnade tillslut om men då
vaknade Noel varpå han högt och ljudligt ropade:
Men Mamma, ATTANS, jag tappade ner tigertomten.
Så var karusellen i gång igen...

Det gör vi, vad gör ni?



Julshopping!

Jag hann även en sväng till min Frida på Nail design school och fixa naglarna.

I dag var barnen med farmor och medan passade jag och Johan på att fara in till
stan och fixa inför jul! Vi rände runt som galningar (likt de flesta andra) och köpte
julklappar och annat nödvändigt och säkert även onödigt.

Vi införskaffade en matta och lite annat piff till TV-rummet nere och det blir riktigt
mysigt tillsammans med den nya soffan.

Nu ska jag småplocka lite innan det blir att krypa upp i soffan med min käreste och
en påse snarra och tydligen ska det vara någon bra film på 3an, Inside man.

Trevlig kväll!


Första tanden!


"Men pappa, vad håller du på med? Släpp min mun!"


På självaste lucia kom den första tanden! Tursamt nog får man väl säga.
Nu kanske han snart, inte bara med en tand men när han fått lite fler kan tugga maten.
Det räcker inte att göra yttepyttesmå bitar, då sätter han i halsen på direkten.
Nädu serru, den ska mixas ordentligt. Vi snackar soppkonsistens.

Här hemma är det för övrigt sjuka barn. Fram tills att Noel var tre år tror
jag vi sammanlagt har haft 2 VAB-dagar och numer är det VAB-kvoten per vecka.
Det känns som att snorpapperet sitter fastopererat i näven...

Noel, han kläcker som vanligt klockrena kommentarer!

Noel: Mamma, kan jag få låna paddan?
Jag: Nej Noel, nu tycker jag att det räcker.
Noel: Men, snälla mamma!
Jag: Nej, du får faktiskt leka med något annat ibland.
Noel: Ja, men ibland är inte idag!

Han kan konsten att linda en kring lillfingret den grabben!


Vårnytt från polarn!

Är den inte underbar?

Vincent sa att han verkligen behöver en sån här body när
den kommer och ja, jag är nog benägen att hålla med!

Lucia!

Lilla Vincent som börjar bli stora Vincent, snart 9 månader!

Här på bloggen är det inte mycket liv alltså! Hur mycket jag än skulle vilja skriva varje
dag, mest för min egen skull att kunna spara som dagbok, så hinner jag bara inte.
Så fort jag tänker att nu, nu ska jag sätta mig en stund så är det något som kommer
emellan, tyvvärr. Det vore så fantastiskt kul att ha kvar! Bara att gå tillbaka till när
Noel var liten då jag var betydligt flitigare på skriva är så kul!

Nog om det, vad händer i vårt liv? Jo, för två helger sedan var vi på ABBs julfest då
Johan bytt jobb och börjar där som projektledare efter nyår. Cajsas Gustav jobbar
också där under samma roll så det blir nog roligt för dom.

I fredags blev vi sedvanligt bjudna av pappa på julbord på Vindelälvshotellet
med syster med familj och lite annat löst folk, trevligt som alltid.
Innan vi for svor jag över plogbilen som aldrig kom.
Jag är vanligtvis inte så kräsen gällande detta men när barnvagnens hjul
inte snurrar när man går utan snarare fungerar som plog och
snödjupet överstiger stövelskaften, då är det läge och komma.

Och han hörde nog mina böner, när vi kom hem var det skottat (2 dygn efter att snön
börjat fallaskall tilläggas) och det med besked. Plogvallarna var säkerligen 3,5 m breda
och vi skottade ändå in på morgontimmarna för att ta oss till Leos morgonen därpå.
Tro ni inte att när vi står där på morgonen och göra oss klar för att fara så kommer
plogbilen och gör en liknande plogvall IGEN. Vi blev nästan 1 ½ tiimma sen på Leos
där vi skulle möta upp gänget för en heldag först på Leos och sedan
pepparkaksbak, glöggmys, barnlek, middag och en helkväll här.


Vi var ute och lekte i snön i söndags!

Annars så pysslar vi på här hemma för att få i ordning så mycket som möjligt innan jul.
På fredag ska vi försöka ta oss in till stan för att införskaffa de sista julklapparna och
sedan blir det storstädning och det sista som är kvar att julbaka i helgen.

I morse var det luciafirande på förskolan och herregud så söta dom är och vilket
minne dom har alla barn. Dom sjöng säkert tio sånger och att dom kommer ihåg
alla tycker jag är otroligt imponerande!

Nu ligger båda barnen utslagna på mattan och hostar i kapp och
jag ska börja med middagen!

Adios!

Ingen snö!

Jag provade lite nya fotoprylar i helgen och Vincent fick agera modell men ni får ha överseende
för grötiga kläder då frukosten intogs minuten innan, detta var bara en provbild!
·
Här flyter allt på som vanligt! Noel knäcker Betnér vilken dag som helst om det skulle komma till humorduell, Vincent växer så det knakar som ni ser här ovan, Johan jobbar och jag städar, lagar mat, myser med barn, fantiserar om julpynt och drömmer om en vit jul!
·
Noel har haft 3-årskollen och gick i genom med bravur och Vincents BOEL-test tydde på att han hörde alldeles utmärkt. Vincents griniga jag har också börjat avta en aning men hans humör är väldigt skiftande!
När han är glad så smilear han så man tror käkarna ska gå ur led och när han är ledsen så är det
verkligen så ledsamt så man tror man världen håller på att rasa, minst!
·
Julen kommer att spenderas här hemma med nästan all släkt i år med, mysigt så man nästan storknar.
Knytis, tindrade barnögon och så mycket julklappspapper att man skulle kunna tro att en hel regnskog skövlats!
·
Nu till helgen är det skyltsöndag och bristen på snö blir verkligen påtaglig.
Jag gillar inte första advent utan snö.
·
Sedan har vi fått en strandpromenad här nedanför huset. 2 veckor tror jag hela sträckan
tog att göra så någon chans att hinna motverka denna fanns inte.
ALDRIG har kommunen jobbat så snabbt, någonsin.

Mammor utan göra?

Känns skönt att vara klar med vinterkläderna då det känns som vintern kan komma när som helst!
·
Jaa, så vidare duktig på skriva är man inte och att säga att jag ska bli bättre på det är nog inte heller lönt.
Tiden rusar i väg och nu har julklappsplaneringen börjat och Noels julklappskalender satt jag och
planerade i går så nu är den klar. Jag hade även, som den sanna tidsoptimist jag är, en plan
att hinna in till stan och köpa allting i går, på 45 minuter. Det gick väl sisådär...
Jag hann med att köpa EN tröja så en tur till stan, ENSAM, skulle vara på sin plats.
·
Sedan så har man en liten Vincent som är som en skugga.
Jag skulle vilja påstå att han känns som en lika självklar del av mig som min högra arm, ja så är det faktiskt.
Han sitter bokstavligt talat fast i mig och någon mammigare kan du se dig i stjärnorna om att hitta.
Han skiriker tills han kräks om jag går längre än en armlängd från honom så jag bär på honom jämt, det är säkrast så.
Sen att det känns som att man har skolios och kommer se ut som ringaren i Notre Dame
innan jag är 30, det är smällar man får ta som mamma.
·
För visst är det så? Som mamma ska man fixa det mesta, speciellt som mammaledig.
För du hör ju. M-A-M-M-A-L-E-D-I-G, då är man en mamma som är ledig.
En mamma som har all tid i världen med allt vad rör hushållsarbete. Även en del kroppsvård som
manikyr och kanske även lite pedikyr borde man väl hinna med som ledig mamma? För att inte
tala om hur många latte man lär hinna dricka under sin, åtminstone 1 år långa ledighet.
·
Ibland känns det som att folk tror att det är så här dagarna ser ut, speciellt den äldre generationen (och män).
"Men så skönt att få vara ledig SÅÅÅÅ länge, annat var det på min tid" Jo tack, det var det verkligen.
På den tiden så hade, absolut inte alla men många, folk runt omkring sig som inte jobbade som stod
som en vålnad i givakt på bron redo att rycka in när helst det behövdes och erbjuda
allehanda tjänster. Verkligheten ser aningens annorlunda ut nuförtiden!

Nu är det höst!

Nu är det verkligen höst!
Så var helgen förbi och inte har mycket hunnits med! Vincent har haft hög feber sedan i torsdag då han
vaccinerades och har det fortfarande. Så fort alvedonen går ur kroppen så kommer febern tillbaka.
Har det inte blivit bättre tills i morgon måste vi åka in och kolla upp det.
·
Vi har som sagt inte gjort så mycket i helgen. Myst med varandra, promenerat och pussat på sjuklingen.
Vi skulle verkligen ha gjort klart markstenen men då både mamma och Kenneth och svärfars var borta
så väntar vi tills nästa helg om någon av dom då kan ha barnen så vi får jobba ostört en dag, annars
blir vi nog aldrig klar.
·
I dag tog vi en härlig promenad längs med strandpromenaden och oj, vad skönt det var!
Hösten visar sig verkligen från sin bästa sida!
Jag har alltid gillat hösten men med detta fina väder blir man ju smått religös!
Noel har lekt i klätterställningen!

Inköp från Me&I-partyt!

Inköpen till Vincent från Me&I-partyt i helgen.
·

Hej på er!
·
Var ju som sagt på Me&I-party i helgen och for dit med avsikt att hålla ett hårt grepp om plånboken
men det gick ju si sådär. Blev ett part yogapants till mig själv och det ovan till lilleman, alias gnällspiken.
På väg till detta party så började han skrika och fortsatte sedan så tills vi var framme i Degernäs.
Jag stannade bilen 13 gånger på väg dit för att stoppa in tutten. Väl där var han inte heller någon
solstråle och på väg hem var det samma visa som på väg dit med enda skillnad att jag stannade
bara 8 gånger på vägen hem. Han HATAR verkligen att åka bil och har så alltid gjort. Jag hoppas
det blir bättre nu när vi snart ska byta  bilstol, att det är därför han skriker. Han kanske tycker det
är för trångt eller för varmt... Eller så tycker han helt enkelt att det är förjävla tråkigt att åka bil.
·
Nu står jag och lagar middag och ska väl då fortsätta med det. I dag blir det panerad lax, pressad
potatis, romröra och sallad!
Ha de!


Lika som bär?

Vincent och Noel, båda vid ca 6 månaders ålder.

Vi får ofta höra att Vincent är så otroligt lik Noel och jag vet inte riktigt om jag kan hålla med.
Klart att jag ser vissa saker som är likt och vissa drag men så otroligt lika tycker jag inte att
dom är. Sen om det beror på att dom faktiskt inte är det eller att dom har så olik personlighet
det vet jag inte  men, vad säger ni? Vissa likheter eller så otroligt lika?

Förra helgen tog hela gänget och packade in oss i bilarna o ch åkte till fjälls. Från torsdag till
söndag och änfast det inte blev så många dagar var det mycket avkopplande. Vi promenerade,
plockade svamp, var i lekparken, fiskade, åt god mat och njöt av varandras sällskap.

Veckan har annars varit ganska lugn! Johan har ju jobbat och Noel har bara varit två dagar på
förskolan då han varit lite krasslig. Vi har promenerat, spelat fotboll i ösregnet, bakat, städat
och sånt där tråkigt som inte är någon vits att göra någon större utläggning om.

I går var vi och firade Elmer som har hunnit bli hela 2 år gammal. Vackra lilla pojke som blivit
så stor! Middag, sång, tårta och fredagsmys till en film när barnen somnat var konntentan av
det hela! Myspys!

Nu ska vi ut och grejja ute på tomten. Jag hade tänkt klippa gräset, vinterfixa såbänkarna och
göra höst i utekrukorna! Johan bygger ställning, målar lite och tömmer förråd. Bäst att göra
detta i dag då det i morgon blir Me&I-party hos Cajsas syster!


Bilder från djurparken!


Nya lekställningen!

Denna lekställning köpte vi i början av sommaren, den är omåttligt populär vill jag lova!

Helgen är nu över och ena halvan har tillbringats hos syster med familj i Lycksele.
Mycket mysigt och kusinerna har så roligt tillsammans! På lördag for vi på djurparken
och så skönt det var att gå på hösten. Det var inte så hejdlöst varmt, man behövde
inte trängas med 1000 stycken andra barnvagnsrullande människor och alla djur höll
sig framme (troligtvis av ovan nämnda anledningar). När vi kom hem på lördag
eftermiddag så for vi och hjälpte Lisa och Andreas att flytta en stund och sedan for
vi alla hem hit och åt middag.
·
Hela söndagen ägnades åt utomhusjobb med att kratta sand, plocka sten, lägga markduk,
skotta och kratta grus och nu återstår bara en liten snutt av muren då stenarna tog slut,
kapa bitarna av marksten som är kvar, plantera träden och ha i fogsand mellan stenarna,
sedan är framsidan framför huset klar! Sen framför garaget, det är ju en annan historia!
·
I dag ska vi fara och hämta Johan när han slutar för att fara och kolla på träd till framsidan.
Det blir två bollpilar på sidan med gruset men trädet på andra sidan är ännu inte bestämt
och sedan blir det en storhandling innan hemfärd!


Storkillen Noel!

Han fick en storcykel i present, gissa om lyckan var gjord!
·
Ja men förstå, tre år har gått sedan den där dagen man fick träffa Noel för första gången. Undra om man
fortfarande när man  blir gammal minns sin förlossning lika tydligt som man gör nu, dock ändå tre år efteråt?
Allt känns som sådär glasklart på något vis, nästan som om det vore inspelat. Det måste bero på att det
faktiskt är något man aldrig glömmer, något som från denna stund etsade sig fast. Något som man bara
delat med sin allra käreste. Ett fantastiskt minne att plocka fram när helst man behöver det.
Det har blivit skrivet så mycket om Noel här på slutet så jag ska inte upprepa mig om hur fin och bra
och söt och underbar och duktig och omtänksam han är (speciellt inte idag då han, hällt ut halva kastrullen
med middagens köttgryta på golvet, smitit ut i bara sockar och sprungit i matjorden där vi gjort i ordning för
gräset, släppt ut hundarna och så dom på förskolan berättade när jag hämtade honom att han skulle busa och
hade då hällt en hink med vatten över sin kompis som inte tyckte det var fullt lika busigt) utan här kommer
en bild per år från nyfödd till tre år!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0