En bortglömd award!
Jag fick för ett bra tag sedan en trevlig överraskning av Angelica (Tack snälla du!) där man skulle skriva 10 saker om sig själv. Jag hade helt glömt bort denna award men kom på den nu då jag såg den på en blogg jag snubblade förbi så nu ska jag göra den!
♥ Jag älskar inredning och att omge mig av fina saker.
♥ När jag kör bil kör jag för det mesta alldeles för fort.
♥ Jag har tre tatueringar och har haft 4 piercingar med har nu bara 1 kvar.
♥ Jag har hållit på med hästar mer än halva mitt liv.
♥ Jag hatar att prata engelska.
♥ Jag är skrämmande rädd för poliser.
♥ Jag spelade gitarrr hela mellanstadiet men kan nu inte spela en endaste låt.
♥ Jag är sanslöst rädd för ormar.
♥ Jag alldeles för ofta in på både Polarn o Pyret och MQ.
♥ Jag dricker kaffe i för stora mängder.
Jag skickar den vidare till Ewe, Andrea, Maciel, Pia, Madde och Sandra.
Umgänge och praktik!
Helgen har varit lugn och skön! I fredags gjorde vi inte så överdrivet mycket, städade och slökollade lite på TV. I går var Lisa, Cajsa och Lina med familjer här på middag och vi hade lika trevligt som vanligt! Det skulle verkligen vara spännande att bjuda in någon utan barn till våra middagar, dom skulle få hybris. Maten blir alltid två timmar försenad, efterrätten serveras kring midnatt och när man väl satt sig så blir det ofta en paus mitt i för blöjbyte, bokläsning, amning (för Elmers del) o.s.v. Det skrattas, det skriks, det flännas, det kastas, det kräks och man är aldrig i säng förräns TIDIGAST kl 3 men, hur underbart är det inte då? Jag tycker att det är otroligt skönt att man änfast man har barn kunna ha kvar sitt sociala liv och jag kan för barnens del inte se det som annat än en fördel. Jag kan tänka mig att människor utan barn skulle se detta som en hyffsat misserabel tillställning men, vi tycker alla det är en fantastiskt härligt och vi sa det i går att tänk den dagen alla har två barn, då blir vi 16 pers! Det om nånting blir hejjigt!
I dag har vi varit hos pappa som fyller år. Han fyller egentligen i morgon men då jag börjar praktiken i morgon, Noel har sin första riktiga dag på dagis och Johan måste åka buss till jobbet så skulle vi inte vara hos pappa förrän kring 19.30 vilket kändes lite väl kort om tid så vi for i dag i stället!
I morgon börjar jag som sagt praktiken och det ska bli riktgt spännande! Jag som i princip aldrig ställt en väckare sedan jag gick på havandeskap i maj -08 kommer antagligen både försova mig, glömma gå ut med hundarna och ta på Noel kläderna bak och fram. Som sagt, det ska bli spännande!
Nu ska jag gå och kika på gänget från Köping och sedan börja med en fotobok om Noels första år!
Sköt om er!
Our precious.
I dag har vi varit hos pappa som fyller år. Han fyller egentligen i morgon men då jag börjar praktiken i morgon, Noel har sin första riktiga dag på dagis och Johan måste åka buss till jobbet så skulle vi inte vara hos pappa förrän kring 19.30 vilket kändes lite väl kort om tid så vi for i dag i stället!
I morgon börjar jag som sagt praktiken och det ska bli riktgt spännande! Jag som i princip aldrig ställt en väckare sedan jag gick på havandeskap i maj -08 kommer antagligen både försova mig, glömma gå ut med hundarna och ta på Noel kläderna bak och fram. Som sagt, det ska bli spännande!
Nu ska jag gå och kika på gänget från Köping och sedan börja med en fotobok om Noels första år!
Sköt om er!
Our precious.
Enzo 3 år!
Enzo fyller 3 år i dag! Älskade lilla Enzo, den galnaste utav alla. Det finns nog ingen hund som är som Enzo, inte ens nästan, han spelar i en helt egen division. Det finns nog ingen och kommer nog aldrig finnas någon annan individ som jag slitit mitt hår över som denna hund. Han är så galen så galen, får sådana tokryck så att han blir okontaktbar, gnäller så man får sår i öronen så fort han är uttråkad, är lika hypead som som en hel grupp dagisbarn tillsammans, tjuvar smörgåsar från köksbänken och tuggar sönder allt som är mindre än han själv.
MEN, ändå är han den bästa Enzo utav alla. Det finns ingen som är så hängiven och genomgod som han är. Han är så otroligt snäll och skulle aldrig göra en fluga förnär. Det är en fröjd att se hur fin han är med Noel och hur roligt dom har tillsammans!
GRATTIS ENZO!
Enzo som liten!
Och som stor!
MEN, ändå är han den bästa Enzo utav alla. Det finns ingen som är så hängiven och genomgod som han är. Han är så otroligt snäll och skulle aldrig göra en fluga förnär. Det är en fröjd att se hur fin han är med Noel och hur roligt dom har tillsammans!
GRATTIS ENZO!
Enzo som liten!
Och som stor!
Inskolning och försening.
Jag kan bara inte begripa hur jag lyckas. I morse blev vi än en gång sen till Noels inskolning på dagis. Inte mycket men typ 5 minuter. Till och börja med låg vi nog kvar i sängen några minuter för länge då Noel ville se gummibjörn typ 14 gånger på rad och när vi sedan skulle kliva upp så sprang Noel upp för trappen, in köket och välte ut hundarnas vattenskålar. ÅÅÅÅH, varför just nu? Jag satte Noel i matstolen, torkade upp och gav Noel frukost och gjorde en macka åt mig själv och la på bänken. Gick i väg och sminkade mig varpå jag hör att det kommer en lastbil in på gatan. Jag går ut i hallen och kollade och det var sopbilen, kollar ut igen och ser att Johan inte tagit ut soptunnan. Att vi glömt ställa ut tunnan har hänt flera gånger och med blöjbarn är det inget att rekommendera med tanke på att soptunnan blir full snabbare än en 13-åring.
Allt jag hade på kroppen var ett par leggings och ett linne och att hinna ta på sig några sockar var inte ens att tänka på utan jag hoppade i Johans storskor och störtade ut. Jag skulle ta en genväg men med tanke på att det rasat oändliga mängder snö från taket så insäg jag, när jag låg där raklång i snön att det inte var någon vidare idé. Jag kravlade mig upp, släpade soptunnan över all snö och ut på vägen. Jag var om än blöt och kall ändå nöjd att jag hann ut med den på vägen tills jag insåg att tunnan var tom. Jag skämdes som en hund och sprang in och ser då att hundfan står och käkar upp min smörgås. Inte mycket att göra, på med ytterkläderna och snabba i väg till dagis.
Inskolningen går då som vi trodde väldigt bra och han verkar trivas som fisken bland alla barn vilket känns skönt!
Här kommer lite bilder från helgen!
Allt jag hade på kroppen var ett par leggings och ett linne och att hinna ta på sig några sockar var inte ens att tänka på utan jag hoppade i Johans storskor och störtade ut. Jag skulle ta en genväg men med tanke på att det rasat oändliga mängder snö från taket så insäg jag, när jag låg där raklång i snön att det inte var någon vidare idé. Jag kravlade mig upp, släpade soptunnan över all snö och ut på vägen. Jag var om än blöt och kall ändå nöjd att jag hann ut med den på vägen tills jag insåg att tunnan var tom. Jag skämdes som en hund och sprang in och ser då att hundfan står och käkar upp min smörgås. Inte mycket att göra, på med ytterkläderna och snabba i väg till dagis.
Inskolningen går då som vi trodde väldigt bra och han verkar trivas som fisken bland alla barn vilket känns skönt!
Här kommer lite bilder från helgen!
Nyårsafton i bilder!
Amaryllisen!
En halv evighet sen sist!
Herregud så länge det var sedan jag skrev sist, rekordpaus så att säga! Men, det har varit välbehövligt!
Jul och nyår har spenderats i familj, släkt och goda vänners lag. Julafton firades här hemma och det var så otroligt mysigt! Jag satt och tittade på kort från förra julen och blir alldeles stum av förundran då jag ser hur stor Noel har blivit! I år kunde lillhjärtat själv gå fram till tomten och hämta paket, säga tack och öppna sina egna julklappar. Är det inte fantastiskt? Tänk sådan gränslös gjädje barn medför. Att vakna upp varje morgon av att någon pussar en i ögat och säger med maaaammaa gör ju att man bli alldeles tårögd!
Här hemma har vi tagit det ganska så easy med byggnationerna, vi har gjort en storröjning i tvättstugan däremot och fixat lite småkraffs som inte blivit gjort tidigare. Nu i helgen har vi påtat på i somrummet och möblerat, fixat och piffat!
Här kommer lite bilder från jul!
Jul och nyår har spenderats i familj, släkt och goda vänners lag. Julafton firades här hemma och det var så otroligt mysigt! Jag satt och tittade på kort från förra julen och blir alldeles stum av förundran då jag ser hur stor Noel har blivit! I år kunde lillhjärtat själv gå fram till tomten och hämta paket, säga tack och öppna sina egna julklappar. Är det inte fantastiskt? Tänk sådan gränslös gjädje barn medför. Att vakna upp varje morgon av att någon pussar en i ögat och säger med maaaammaa gör ju att man bli alldeles tårögd!
Här hemma har vi tagit det ganska så easy med byggnationerna, vi har gjort en storröjning i tvättstugan däremot och fixat lite småkraffs som inte blivit gjort tidigare. Nu i helgen har vi påtat på i somrummet och möblerat, fixat och piffat!
Här kommer lite bilder från jul!
