Värdelös fotograf.

Vet ni hur gärna jag skulle vilja ha denna kamera? Vet ni hur gärna jag skulle vilja va grym på fota?


Nu har jag inte denna kamera och är inte grym på fota heller för den delen men, den dagen jag blivit miljonär och köpt denna kamera då ska jag gå en fotokurs!

På våran kamera har det hänt något konstigt då bilderna numera blir så pixliga men, här kommer en bild iaf på godingen som fått syn på en riktigt spännande lampa!


Utsikt och presenter!

I dag har varit en ganska lugn dag! For ner på bygget med lunch till Johan, pappa och Thomas vid ett och blev sedan varande där en bra stund. Gick en promenad med hundarna och passade på att städa litegranna medans Noel sov så gott i vagnen! Pappa har varit och satt in kaminen i dag och det vart verkligen kanonbra! Det börjar verkligen ta sig där nere, det kommer bli så fantastiskt bra när det är klart! Utsikten kan få vem som helst att bli religös och nu på hösten är det fantastiskt vackert!

Inte den bästa bilden världen skapat då det är taget  genom fönstret!


Johans farmor och farfar som kom från fjälls kom förbi och hejjade också! Efter det började Noel vakna så vi åkte hem och fixade middag till Johan kom hem! Det blev pasta med kycklingfilé i en röra av creme fraiche, jalapenos, soltorkade tomater och vitlök. Ovanpå är det smulad fetaost och körsbärstomater.


Senare har vi försökt städa undan här hemma medan Noel sov vilket han har gjort i princip hela dagen. Jag började nästan bli orolig i kväll då han i princip bara varit vaken i typ 2 timmar på hela dagen och i går var det precis tvärtom, då sov han bara ca 2 timmar på hela dagen! Vi hann iaf få undan en del och när vi var klara så vart det fika, en espresso och en bit kladdkaka med daimtäcke som jag bakade för nån dag sen.

En inredningstidning och ett smarrigt fika, kan det bli bättre?


Här kommer en bild på presenterna! Det till vänster är från Ullis och till höger från farmor och farfar. (Den fina sparkdräkten från Marie och Matilda är i tvättmaskinen).


Nää, nu blir det till att ge lillhjärtat mat och sedan blir det sängen!

God natt.

Snickare på bygget och fika med gamla vänner!

Gårdagens inlägg!

Jaa, svärfar har fixat (TACK!) så att det är två snickare som är och jobbar på vårat hus några dagar och rackarns vad det går undan! Nu är bron gjord och dom har gipsat en hel del av väggarna och på måndag börjar dom med altanen!

Ungefär såhär ska altanräcket se ut, fast vitmålat.


I dag har jag och Noel varit och hälsat på svärmor en snabbis, sedan vidare till mamma för att lämna lite tyg så hon kan sy våra gardiner till huset. Efter det har gamla vänner från Vindeln varit och hälsat på! Vi for på caféet och fikade, mös och surrade en massa! Tiden sprang i väg och efter det gick jag och hälsade på mitt gamla jobb.

Nu har vi käkat middag, Johan är på bygget och här sitter jag och dregglar över några blandare som jag hittat samtidigt som jag bloggar.

Och eftersom badrummen kommer gå i svart och vitt så är det dom svarta jag vill lägga vantarna på!



Jag skulle försöka ta kort på Noels presenter som han fått i dag men då kameran är utan batteri så gick ju inte det men, han har fått en enmånadspresent av farmor och farfar, en välkommen till världen present av Marie, Matilda och Elvira och även en av Ullis som skickat ett paket från Norge. Kameran är ju som sagt inte riktigt med i dag men jag ska försöka lägga in bilder på sakerna sen!

Nä om man skulle försöka göra i ordning bäbis, sig själv och hundarna för att åka ner på bygget.

Tack för i går Maria, det var kanontrevligt!



Har jag kommit till himlen?

Jaa, det är nästan så att man tror det om man får döma av lukten i lägenheten! Det luktar inte hundbajs längre, det luktar smultron. Nämen, efter Ma-Linns tips så vart det ett besök på apoteket och hem kom jag en förpackning canicur rikare. Vi började behandlingen i går och hör och häpna, inget mer bajs (peppar peppar) i vare sig sängen eller på golvet så jag håller tummarna för att långnäsan håller på att kurera sig!

I dag har jag varit på stan (ja, jag betalade parkering denna gång) för att kolla lite tyger till gardiner i huset och hittade en del fint på åhlens men Noel tyckte det sög att titta på tyger så han började gallskrika och jag gick skyndsamt ut därifrån innan man skämt ut sig allt för mycket och smet sedan in på Polarn o Pyret där jag antog att toleransnivån skulle ligga lite hörge men, ack så fel man kan ha. Fast där inne var det inte han som skrek men kärringen som jobbar där ser ändå ut att ha käkat ett helt lastbilsflak med citroner, minst. Jag köpte iaf en likadan body som han har redan men en annan färg och ett par sockar. Sedan sprang vi in på apoteket för att köpa en örontermometer och sedan vidare för att hitta en amningsbh som ser ut som något men, det var lika lätt som att bita sig i röven. Om detta var allt Umeå har att erbjuda i amningsbhväg så är det för mig en gåta att det inte förekommer fler skilsmässor i Västerbotten. Det var för sladdrigt för att ens kallas BH. Bysthållare, my ass. Nylonstrumpa.

Annars? Här kommer en treveckorsbild på lillhjärtat från en kvällspromenad för några dagar sedan.


Vi har hittat vilken fasadbelysning vi vill ha!
Elgo´s dubbelspot riga.
Någon som vet någon pris på denna? (Säkert 3000:- styck)


Tack och hej!

Ännu mer missär.

Bajs, spya, kaos och missär är mina mellannamn.

Jaa, i fredags tänkte jag att jag skulle bege mig in till stan för att springa på stan en stund med min kära vän Lisa. Amanda fyllde ju år i veckan så present skulle införskaffas. Jag går som alltid innan jag ska fara nånstans ut med hundarna innan jag far och ser till min stora fasa att Cindre inte är så bra i magen men, jag tänkte väl inte så mycket mer på det och satte in Noel i bilen och började köra mot stan. När jag i princip kommit fram slog mig en tanke. Cindre var dålig i magen (han är järnmagen i vanliga fall) och jag far in till stan och då kan ju vem som helst räkna ut med näsan att det kommer se ut som ett slagfält när jag kommer hem. Ska jag åka hem igen? Fast han kanske bara var tvärdålig i magen (yeah right) tänkte jag. Jaja, katastrofen lär ju vara ett faktum, oavsett om jag åker hem nu eller om en timma. Vi går på stan i ca en timma tills jag kommer på att jag numera blivit sinnesförvirrad och inte betalat någon parkering, hade inte ens en tanke på det. Med snabba steg går jag till bilen och inser då p.g.a. tidigare förvirring att det är nog lika bra att passa på att åka hem nu då jag fortfarande hittar till parkeringen. Jag kommer hem till den största förödelse nånsin, det är bajs ööööverallt, eller bajs, snarare splatterdynga. Det var svårt att identifiera hur många högar det var men med min räkning fick jag det till 18. Mest på golvet men även på överkastet i gästsängen och på mattan under köksbordet och även hunden är full i skit. Det var bara till att börja städa. Vars ska man börja? Och självklart så tajmade Noel in att vilja ha mat just när bajstorkningen pågick som allra bäst. Jag moppar med ena handen och håller Noel med andra armen samtidigt som jag som guppar fram sådär som mammor till små barn brukar göra. Han blir då tyst en stund så jag lägger ner honom och skyndar mig att tvätta hunden. Sedan vaknar Noel och vill ha käk lägligt till att jag är klar. När jag sitter där i soffan så får Cindre akut diarré (IGEN) och måste då ut EXAKT NU men där sitter jag fast med en bäbis hängandes i tutten så det blir bajstorkning och hundbad ännu en gång. Precis såhär har det hållit på ca var tredje timma (även på natten) sen jag kom hem i fredageftermiddags och nu har även Enzo, täcket i gästsängen, vårat överkast, dörrmatan, Johans täcke, ryamattan i vardagsrummet, badrumsmattan, mina jeans, Noels pimpa (pyjamas), mattan i kontoret och själklart golvet fått sin beskärda del av bajs. Behöver jag säga att tvättmaskinen går varm? Vi hinner inte ens få undan allt med våran så mamma har tvättat hemma hos dom också (tack snälla). Vilken jävla tur att Johans föräldrar har en mattvätt annars hade det varit tungt att få ren mattorna. Jag tycker så synd om lilla Cindre, han ser så skamsen ut. Jag pratade med veterinären för att vi hade tänkt få komma in men dom sa att han skulle fasta ett dygn och sedan är det en ½ dl kokt ris och köttfärs varannan timma i några dagar som gäller. Tur att man har så mycket fritid som det är redan. Behöver jag säga att jag är less? RIKTIGT JÄVLA SATLESS.



Nä, måste gå och ta ut tvätten och stoppa in en ny.

Ny last.

Lina och Cajsa har lurat mig in i fördärvet; SCRAPBOOKING!

I går sålde Frida ut sin butik med halva priset på allt och vips så var man mycket fattigare. Tanken är att jag ska scrappa ett album till Noel om hans första år! (Jag kommer garanterat ge upp efter första månaden)

Inhandlat!


Nu ska jag ta en prommis ner till bygget!

Ha en trevlig kväll!

Utmanad!

Jag har fått en utmaning av Hanna (http://husdrommen.blogg.se).

5 saker i min frys
*Älgstekar *Kyckling *Älgfärs *Glass *Fläskfile

5 saker i min garderob
*Linnen *Tunikor *Koftor *Leggings *Klänningar

5 saker i min väska
*Börs *Mobil *Nycklar *Kalender *Våtservetter

5 saker i badrumskåpet
*Rakhyvlar *Hårspännen *Ansiktskräm *Deo *Hårsnoddar

5 saker i min bil
*Bilbarnstol *Vagn *Hundtäcken *Toarulle *CD-skivor


Jag ska skicka utmaningen vidare till 5 bloggare och har valt:
Maciel (http://macielleal.blogg.se)
Sandra (http://repreptilia.blogg.se)
Lollo (http://chiqquita.blogg.se)
Emma (http://emmaelvin.webblogg.se)
Susanne (http://whippeternal.blogspot.com)

Man lär sig fort att göra flera saker samtidigt!

Sitter med en käkande bäbis i famnen samtidigt som jag med ena handen sitter och skriver i pelle kanins babybok och den andra handen surfar runt bland inredningsbloggar och där emellan sörplar jag på en espresso (Nej, inte samtidigt som jag håller i bäbis) och käkar hembakt smulpaj. Jag tror jag fick åtminstone två armar till i samma veva som Noel föddes.

Min espresso är inte riiiktigt lika fin som denna. Nä, själv kastade jag i hop en espresso med ena handen samtidigt som jag försökte haffa hundarna som jagar varann runt matbordet med andra handen.


På tal om espresso så hittar jag inte våra espresso muggar, dom verkar vara på vift. Och med tanke på att jag vill ha espressomuggarna i PAUSserien från CULT då vi har kaffe och temuggarna i samma så inträffar ju detta ganska lägligt. Ja, då måste jag helt enkelt köpa dessa.

Gud så synd att våra andra verkar spårlöst försvunna.



Nää, nu ska jag ta och försöka få på lilleman några varmare kläder, lägga honom i vagnen och sedan ta med honom och vilddjuren ut på en promenad.

Sen blir det till att fixa middag innan Johan kommer hem så han får i sig lite mat innan han far ner på bygget. Jag hittade ett recept på en lite annorlunda korvstroganoff som jag ska prova, tror den kan vara smarrig!

Annorlunda korvstroganoff!

Fräs lök och bacon, sänk värmen och tillsätt korven när de fått lite färg, sedan paprika.
Salta, peppra och strö över mjölet. Rör om noga så du unviker klumpar senare. Tillsätt tomatpuré, sambal oelek och chilisås, rör om. Häll i creme fraiche och låt puttra i fyra minuter.

Servera med pasta eller ris och sallad.


Hejsvejs.

Klinker och barnvagnspromenad.

Det börjar bli dags att välja klinker till tvättstugan så jag begav mig i går in till stan för att kika runt lite. Jag började att fara på Comfort men, där hittade jag inget så jag for vidare upp på färghallen för att spana in tapeter till en fond i tvättstugan och jag hittade en alldeles underbar tapet! Det är så roligt när man hittar något som man verkligen känner att den här kommer passa som vanten i handsken! Sen kom jag på att jag skulle åka ut på söderbergs kakel som flyttat från Vännäs in till nya lokaler i stan men, då till den stora frågan, vars håller dom till? Jag ringde pappa men han visste inte och inte Johan heller men tillslut ringde jag Lina som hade koll på läget och av henne fick jag den mest fantastiska vägbeskrivningen! Sväng vänster vid ett stall (På Röbäck går det typ 23 hästar per invånare), kör sedan 200 m och sväng vänster igen in efter en grusväg. Men besrivningen var alldeles korretkt och efter några felkörningar hittade jag tillslut dit, inte en enda skyltjävel hade dom lyckats sätta upp och det fick dom höra när jag kom fram men till sitt försvar hade han blivit anmäld för att han satt upp skyltar utan lov så, han hade fått plocka ner dom igen. Han hade nu skickat in sin tredje ansökan om att få sätta upp en skylt, jag tycker nästan synd om stackarn så nu har vi ju iaf med våran fantastiska vägbeskrivning kanske bidragit med att några nya kunder hittar dit. Eller inte. Jag hittade iaf ett klinker till vättstugan, ett brunt sådant! Så, det blir alltså brunt klinker, vit inredning och denna fondtapet.


Sedan så har vi varit ut på en skön promenad med hundarna i det fina höstvädret! Det är verkligen underbart att kunna vara ute och gå igen utan en jättemage som är i vägen!

Svänggänget!


Ajöken!

Morgonstund har guld i mun eller, hur var det nu?

I går morse var en sån morgon jag tvivlade på ordspråket. Vaknar av att Noel gnyr och vill ha mat och då är det bråttom, det finns inget vänta. Har du inte tuttarna framme inom 10 sek då blir det ett hysteriskt skrikande. Jag sätter mig upp och tar upp honom i famnen samtidigt som jag till min stora fasa ser att blöjan läckt i genom så det är kiss i våran säng, förbannat är min första tanke. Jag ställer mig upp och funderar vart jag ska börja och ser då att ena hunden spytt på golvet, perfekt. Noel börjar nu låta ännu högre och för att undvika panik springer jag till soffan, kastar fram tuttarna och han blir iaf nöjd. Jag börjar fundera över i vilken ordning jag ska ta allt samtidigt som han börjar sitt bajskalas. Jahapp, efter han ätit klart börjar vi med att byta blöja varpå han kissar rakt på mig, överallt och jag kan inte annat göra än att skratta åt missären. Jag gör honom klar och läger sedan honom i babysittern medan jag med kiss överallt febrilt torkar upp hundspyan. Jag tar bort lakanet ur sängen och kastar in en tvätt på väg in i duschen när jag i samma veva hör hur hunden med alla sina röstresurser försöker förmedla att han vill ut, pronto. När jag duschat klart tar jag hundarna och springer runt husknuten så dom får pissa och snabbt in igen, häller upp lite mat åt hundarna samtidigt som jag diskar vattenskålarna med andra handen. Jag tar sedan och börjar rengöra bäddmadrassen men det avbryts snabbt när Noel inte tycker att babysittern är speciellt roande längre så jag går dit lyfter upp honom och jag hinner inte mer än ställa mig upp så spyr han i mitt hår och över hela sig själv. Okej, andas. Jag tar fram badbaljan och badar först honom, när det är klart så sätter jag honom i babysittern igen varpå jag hör den andra hunden som nu käkat och blivit skitnödig börjar gnälla men, NEJ. Jag går inte ut med spya i håret, nån måtta får det vara. Jag springer i princip genom duschen och sedan hoppar jag i kläderna, på med Johans gigantiska crocskopior och sedan ut med hundarna igen. Jag försöker sedan göra klar bäddmadrassen vilket denna gång faktiskt lyckas. Sedan börjar våran dag eller vad är klockan? Jaha, dags att börja med middagen.

Det är inte alltid lika glammigt!

Här ligger älsklingen nöjt i babysittern med kräklappar överallt, ut i fall att.

Förlossningsberättelsen.

Hej på er! Här kommer förlossningsberättelsen.


Sön 24/8
Börjar för första gången känna av något som skulle kunna liknas vid värkar. Det gör inte speciellt ont men ger iaf ett obehag så att det inte går att sova och kommer med ca 10 min mellanrum. De avtar mot morgonen så jag sover ca 2 timmar på morgonkvisten.

Mån 25/8
Samma sak även denna natt men denna gång gör dom ondare och kommer med 7 min mellanrum. De är riktigt smärtsamma och det blir ingen sömn denna natt heller så när som på 1 timmas uppehåll på fm innan de kom tillbaka igen.

Tis 26/8
Jag ringer in på förlossningen och berättar läget och dom tycker jag ska komma in och få något att sova på så vi åker in. Jag tror i mitt stilla sinne att jag skulle få något att sova på och sedan få åka hem men, dom tycker jag ska få en bricanylspruta och då måste man stanna kvar. Jag är inte så förtjust i tanken på att stanna kvar och i synnerhet inte då jag bara haft två värkar sedan vi kom in så efter undersökning och ett konstaterande att det bara är förvärkar, CTG och en stunds funderande så beslutar vi att åka hem men med 1 Stillnoct och 2 Citodon rikare. Jag skiter i att ta tabletterna då det känns ganska bra och får sova ca 3 timmar innan jag vaknar av att det är samma visa med 7 min mellan värkarna.

Ons 27/8
I kväll tyckte jag det var läge att ta tabletterna jag fick då jag är riktigt less på att inte få sova, så sagt och gjort. Jag tog tabletterna men med Citodon och Stillnoct i kroppen är man inte riktigt i sina sinnes fulla bruk, jag var helt övertygad att satt en hel jävla drös med sengångare (Ni vet som Sid i Ice Age) snyggt uppradade vi sängkanten och glodde på mig. Jag kunde verkligen inte begripa hur dom hade kommit dit och jag frågade flera gånger vad dom glodde på. Jag kunde senare konstatera att det var Cindre (hunden) som satt där men, jag såg honom i flertal. En riktig praktfylla var allt dessa tabletter genererade i för smärtan den var då kvar.

Tors 28/8
Jag får sova två timmar på fm innan värkarna är tillbaka och jag känner mig som en ny människa. Mot kvällen känner jag hur värkarna kommer tillbaka och nu orkar jag inte en vaken natt till så vi beslutar att åka in och ta den där sprutan iaf, Johan skulle ju iaf få stanna kvar och sova så vid 23 så åker vi in. Väl inne får vi träffa nån som jag tror hette Katarina som för övrigt var helt underbar. Hon sätter CTGn och medan de 30 min vi ligger där kommer värkar med samma intervaller som tidigare, ca 7 min.

Fre 29/8
När hon kopplat bort den gör hon en undersökning vid kl 12 och kan då konstatera att jag är öppen tre cm och när det då räknas som att förlossningen har satt i gång så kunde jag ju se mig i stjärnorna om någon bricanylspruta. Däremot skulle jag få lite morfin för det kunde tydligen hjälpa så att man skulle få sova en stund. Vi fick vårat rum och BM kom in och gav morfinsprutan och sedan tänkte vi att vi skulle försöka sova. Jo tjena, Johan sov som en klubbad och jag fick bara ondare och ondare. Kl 3 ringde jag på klockan för att höra ifall det fanns något annat man kunde få mot smärtan så man skulle få sova en stund men, det fanns det inte. Hon gjorde iaf en ny undersökning och jag var då öppen 6 cm. Hon säger att jag får säga till när jag vill börja prova lustgasen för då ska vi få byta till en förlossningssal men jag försöker fram till kl 6 att andas genom värkarna och Johan som är ett underbart stöd försöker hjälpa till så gott han kan med att serva, trycka på höfterna och massera. Kl 6 kommer dom in och gör en ny undersökning och nu är jag öppen 9 cm så vi byter nu till förlossningssalen och börjar andas lustgas. Jag tycker från början inte att det är någon hit men efter några värkar funkar den ganska hyffsat. I samma veva byter dom personal och in kommer Jenny, även hon en jättegullig BM. Hon tycker jag ska äta något men, det är det sista jag tänker på men tillslut får jag i mig lite nyponsoppa. Två timmar har nu gått sen förra undersökningen och vid denna är jag fortfarande bara öppen 9 cm, dom sätter nål i handen och värkstimulerande dropp och jag får ställa mig upp för att se om det ska skynda på. Jag känner nu att orken börjar tryta och att alla vaknätter börjar ta ut sin rätt men, EDAn är det för sent för fast den ville jag ju ändå inte ha men vid detta skede hade det känts ganska skönt. Fram till kl 10 står jag upp och vaggar från sida till sida samtidigt som jag suger lustgas för kung och fosterland men, nu vill jag inte längre andas lustgas utan enbart syre då jag blir så snurrig i skallen. Nu kl 10 är jag fortfarande bara öppen 9 cm och det är någon kant som är i vägen för att huvudet ska sjunka ner och så att krystreflexen ska komma. BM vill att jag ska försöka krysta medan hon håller undan kanten men, det är inte det lättaste att få nån kraft i krystningen utan krystvärkar men med vanliga värkar som gör så förbannat ont. Vi försöker en stund men utan resultat och hon går och hämtar läkare för att avgöra om man ska sätta sugklocka men vi beslutar att försöka en stund till utan. Hon började med det värkstimulerande droppet på 15 men, det är nu uppe 150 och värkarna känns att komma från helvetet. Hon skruvar upp droppet på 180 och klockan är nu ca 10.45 och jag börjar nu känna ett svagt tryck neråt och hoppas för allt i världen att krystvärkarna ska komma i gång och mycket riktigt kl 11 är krystvärkarna i gång och och jag blev chockad av vilken kraft man får men tycker samtidigt att det var ganska obehagligt. Jag provar stå på knä och ligga på sidan men få ingen kraft utan sitter tillslut halvsittandes och några krystvärkar och 30 min senare kl 11.31 kom han ut, den mest bedårande lilla pojke vi någonsin sett. Efter en krystning kom moderkakan ut och sen blev det 2 stygn att sy vilket inte alls gjorde ont såsom jag hade trott. Man behöver nu bara titta på den lilla killen så var det värt all smärta i världen!

Underbaraste.


Vakna dagar och vakna nätter.

Jaa, så har det gått en vecka sedan lille skrutt föddes och jag kan inte säga annat än att jag älskar att byta bajsblöjor, jag älskar när det skriks så att öronen blöder, jag älskar att kliva upp 14 gånger per natt för att peta in nappen som åkt ut, jag älskar att ha två jättebomber till bröst som läcker som ett såll och så älskar jag när det för sjuttonde gången kräks på min kära ulltröja som bara tål handtvätt.
Ni tror jag är ironisk men, det är jag inte. JAG ÄLSKAR DET! Och sist men inte minst älskar jag mina pojkar så makalöst!
Jag kan inte begripa hur man kan älska en människa så högt som man bara känt i en vecka men, han är underbar! Fast på natten måste jag erkäna att jag inte tycker det är lika mäktigt alla gånger han vaknar av att nappen trillar ut för han somnar och får han inte ha nappen så blir han förbannand så, nån som har nåt tips på vad man ska göra? Jag funderar om man kanske kan ta två sånna här gummisnoddar man fick med posten förut och sätta runt huvudet så att nappen sitter fast, det borde ju funka? Som sagt, tips mottages gärna!
Annars händer inte värst mycket här hemma, vi försöker grejja med huset men snusar mest bäbis!

Jag ska försöka sätta mig i morgon och skriva förlossningesberättelsen men här har ni iaf en bild på underverket!





Tack och hej!

Älskade älskade bäbis!

Japp, nu är han här, våran lilla Noel! I fredags fm kl 11.31 föddes han, 52 cm lång och 4050 gr tung och alldeles fantastisk! Förlossningen gick ganska bra (förlossningsberättelse kommer) och nu efteråt mår jag oförskämt bra! Vi kom hem från BB i lördags em och sedan dess har tiden sprungit i väg och vars den tagit vägen vet jag inte. Men vi sover ganska länge på dagen, eller jaa sover vet jag inte men ligger i sängen och myser iaf! Noels dygnsrytm är jag dock inte helt bekväm med. Han vaknar tre på natten och är sedan vaken till 7 på morgonen och sedan sover han i princip hela dagen. Men, man behöver bara titta på honom så är han förlåten!

Nää, nu vankas det mat! Jag ska försöka lägga in en bild på honom snart!

"De som inte tror på kärlek vid första ögonkastet kan aldrig ha fött barn"


RSS 2.0